Fick ett sms idag av mannen, kors i taket. Men det var kort och koncist, kändes mer som ett tvunget sms. Det känns som att han undviker mig på nåt sätt. Han är inte inloggad på msn, men på Facebook, det har han alrig varit förut!!???  Men jag låter han vara, för jag känner att han får visa om han är intresserad lr nåt. Han gjorde ett val och med det valet så finns det ingen anledning för mig att jaga honom. Det blir på nåt sätt patetiskt, vill han höra av sig så får det ligga i hans intresse. Känner oxå att varje gång jag hört av honom eller träffat honom så mår jag dåligt, jag saknar honom massor och önskar att han var här. Det kommer aldrig ske och juh längre detta pågår så blir jag mer sårad. Det är såå jla svårt att släppa men jag vet att jag måste för att orka gå vidare. Klart att jag inte vill, skulle ljuga om jag sa att jag ville samt att det är lätt....Jag önskar att jag aldrig träffade honom eller nån annan idiot till kille som fått mig att må så här!!!!!!!!!

Som sagt jag ska sätta upp muren nästa gång och inte gilla nån heller, vara lika kall som de har varit. Det är tydligen så man ska göra för att det är bara skita i hur man sårar andra och bara tänker på sig själv......

 Tankarna snurrar i huvudet just nu..

Dax för sängen och försöka sova bort känslan av besvikelse.....