Gah, nu börjar jag bli trött på det här. Feber, ont i halsen på morgonen men det försvinner efter en stund. Ska jag vänta på att nåt ska bryta ut lr vad?? *suck*

Det har hänt en hel del runt omkring mig. Min kära vän som inte mår allt för bra, oroar mig konstant, är rädd att hon gör nåt dumt, fast hon blir inlagd ofta. Men livet är bra orättvist. Kan inte tänka mig hur det känns att må så dåligt, att ha ont i själen...

Det andra som har hänt är nåt jag länge tvekat att skriva om. Men de flesta vet om det iaf. Mitt ex sitter häktad för misshandel av sin nuvarande flickvän!! Har fått frågan förut om han slagit mig under de åren vi levde ihop. Men aldrig, 100% ärligt, han har aldrig lyft ett finger mot mig. Fast mot mig var det mer psykisk misshandel, tystnad försvinnande och liknande...

Jag vet inte vad jag ska säga om den saken. Bara att det är jävligt tragiskt, mest för hans barns skull. Hoppas någon verkligen förklarar för dom att det han gjort gör man aldrig mot en tjej/kvinna och ingen ska leva med någon som misshandlar en!!!

Tankarna har självklart funnits hos mig, tänk om det varit jag... vad hade jag gjort, hade det varit lika lätt som man säger att man går. Det tog mig 2 år att lämna honom efter första breaket vi gjorde...

Jag har lovat hans flickvän att finnas som stöd för henne under rättegången, känns igen sen förut.. Många funderar nog varför jag gör det. Ingen ska leva med en som slår en. Mitt ex behöver vård, ett långt straff, för han är inte sund och med honom är det som att leva i en bergochdal-bana. Där det är han som styr och är allt bra går det uppåt annars är det en jävla nedåt fil hela tiden.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och zappa lite på teven.

Tack för krya på dig hälsningarna!! <3