Äntligen känns det som att min förkylning har gett med sig. Känner att jag verkligen vill jobba, känner mig rastlös.

Helgen gick i lugnets tecken, vilket var självklart eftersom jag varit sjuk.  Ringde och friskskrev idag oxå, chefen hälsade mig välkommen tillbaka. Det känns att hon verkligen bryr sig, det är så skönt att vi äntligen har en underbar chef, med känsla och omtanke!!

Har oxå hunnit fundera en hel del vad jag vill med mitt liv och så... Känner att det är dax att jag tar tag i det, kommer ingenstans känner jag. Den så kallade mannen försvinner mer och mer ur mitt liv. Särskilt när jag sitter och tittar på hur han inte tar någon kontakt med mig, utan ser att han pratar med andra. Tror han att han kan komma hem och allt är som vanligt?? Antagligen tror han det, men så är det inte. Är jätteledsen för att det slutade så här, men jag måste, för min skull. Jag intalar mig det varje dag,flera gånger faktiskt. Det är bara jag som kommer bli sårad om vi fortsätter på det här sättet.....

Ikväll blir det plastparty för min del, trevligt trevligt... *L*

Ha en fortsatt bra dag!! Kram kram